Nedskräpningen av vattendragen

Nedskräpningen av haven och vattendragen är ett globalt problem. Årligen hamnar 6,4–8 miljoner ton avfall i världens hav, och största delen av detta är plast.

På de stora världshaven driver jättelika avfallsöar omkring och skräp har hittats till och med på de mest avlägsna och obebodda öar. Också mer närbelägna områden som Östersjön och de finska insjöområdena lider av nedskräpningen.

Människornas aktiviteter och konsumtionsval återspeglas i det skräp som hittas i vattendragen. Skräpet har många olika källor och det färdas längs olika rutter och tar sig mycket långt från de platser där det uppkommit. Uppskattningsvis 80 % av skräpet kommer från källor på land och 20 % från havet.

Nedskräpningen skiljer sig från andra miljöproblem som hotar vattendragen. Uppskattningsvis 70 % av skräpet sjunker till bottnen, 15 % driver i land och 15 % blir kvar flytande i vattenpelaren och på ytan. Nedskräpningen har negativa konsekvenser för såväl människor som marina ekosystem både nära kusterna och ute på öppna havet. Den orsakar allvarliga skador på vattenfåglar och vattenlevande djur.

Typiska skräpkällor är:

  • gator, torg, m.m.
  • dåliga soptunnor (öppna, alltför små)
  • bristfällig avfallshantering
  • dumpning av snö i vattendragen
  • fiske, fiskodling, vattenodling
  • sjöfart
  • trafik
  • turism

Skräpets olika rutter till havet:

  • regnvatten
  • med vinden eller med djur
  • längs åar och bäckar

Läs mer om skräpets rutter till havet!

Hur definieras skräp?

Människan ger upphov till allt skräp. Ämnen som härstammar från naturen, såsom vass, efterlämningar av djur eller alger, är inte skräp.

Sällskapsdjurs efterlämningar räknas däremot som skräp och naturfibrer, såsom bomull, ylle eller lin, samt modifierade trämaterial klassificeras som skräp. Sällskapsdjurens efterlämningar ska plockas bort ur naturen, och fibrer hamnar i vattendrag till exempel med tvättvatten.



Skräptyper i vattendragen

  • Makroskräp = har en diameter på 2,5 cm eller mer
  • Mikroskräp = har en diameter på 0,5 cm eller mindre

Mikroskräpet kan vidare definieras utifrån hur det uppkommit:

  •  primärt mikroskräp (är litet från början, t.ex. råpellets för plaster och mikrokorn i kosmetika och tvättmedel)
  • sekundärt mikroskräp (delar som brutits loss från ett större skräp, såsom söndervittrad plast, slipdamm och textilfibrer)


Största delen av det skräp som finns i havet är plast

Människornas levnadssätt och konsumtionsvanor har en avgörande inverkan på nedskräpningen av miljön. Så sent som under förra århundradet bestod största delen av avfallsmaterialet av metall, glas, papper och kartong, men numera består största delen av allt skräp av plast.

Den explosionsartade ökningen av plastproduktionen och tillverkningen och användningen av plastprodukter har haft en betydande inverkan på nedskräpningen. Plast är ett billigt, enkelt, lätt och ofta hygieniskt material att använda – men beklagligt nog ett mycket problematiskt skräp.

Allt plastskräp som dagens samhälle producerar sönderfaller mycket långsamt i vattendragen. Därför ökar skräpbelastningen i haven och vattendragen hela tiden, såvida man inte har ett effektivt sätt för att avlägsna skräpet och framför allt för att täppa till uppkomstkällorna.

Undersökning och uppföljning av nedskräpningen

På det internationella planet har nedskräpningen av haven och stränderna undersökts sedan 1960-talet, men den första enorma skräpvirvel som hittades i Stilla havet i slutet av 1990-talet bidrog till att öka forskningen.

Det är dock först under 2000-talet som antalet studier märkbart har ökat och förutom mängden skräp också börjat behandla bland annat hur skräpet färdas och fastnar, mikroplaster och kemikalier.

Nedskräpningen uppföljs över hela världen, med hjälp av olika metoder som lämpar sig för de olika områdena. Det mest typiska tillvägagångssättet är en uppföljning av antalet skräp sett till material och användningsändamål. Skräp räknas individuellt och styckevis och enligt kategorier och underkategorier. På så sätt försöker man få klarhet i varifrån skräpet kommer, hur det färdas och hur mycket skräp som hamnar på våra stränder och i våra vattendrag.

Skräpuppföljning i Finland

I Finland har nedskräpningen av havsstränderna följts upp sedan år 2012 med hjälp av så kallade makroskräp. Uppföljningen görs med frivilliga krafter och materialinsamlingen samordnas av Håll skärgården Ren rf. Läs mer om skräpuppföljningen på stränderna!