Avfallshanteringen i hamnen

En välorganiserad avfallshantering i båthamnen är viktig både för hamninnehavaren och för båtfararna. En städad hamn är trivsam och säker. Med hjälp av avfallshanteringen minimeras också de eventuella negativa miljökonsekvenserna och riskerna. En fungerande avfallshantering underlättar dessutom personalens arbete.

I avfallshantering i båthamnar, liksom i all avfallshantering, skall följande principer iaktas:   

  • I hamnverksamheten skall man i mån av möjlighet se till att det uppkommer så litet avfall som möjligt.
  • Målet skall vara att utnyttja det avfall som uppkommer genom att återvinna det som sådant eller, om detta inte är möjligt, återvinna råmaterialet i avfallet.
  • Om det är omöjligt att återvinna avfallet skall dess energi tas tillvara.
  • Slutlig placering på avstjälpningsplatsen skall vara den sista utvägen.

Sopsortering

Hur den fortsatta behandlingen av avfallet ser ut varierar något från kommun till kommun, men de avfallsfraktioner som vanligen återvinns i hamnarna är glas, metall, papper och papp.

Glas

Nästan allt glasavfall som uppkommer i hushållen kan återvinnas (t.ex. flaskor utan pant, förpackningsglas och glasburkar). Plast och metalldelar skall avlägsnas. I glasåtervinningen får man inte lägga fönsterglas, keramik, porslin, lampor eller lysrör. Kom ihåg att redan en liten mängd orenheter kan förstöra ett stort parti returglas.

Metall

Allt småmetallavfall som uppkommer i hushållen kan återvinnas (läsk- och ölburkar, konservburkar, burklock, förpackningar för färdigmat, tomma aerosol- och färgburkar samt små metalldelar). Det lönar sig att platta till t.ex. öl- och konservburkar, eftersom detta sparar utrymme. Stora metallföremål ska föras till ett skrotupplag och tomma, hela tunnor tas i användning.

Papper och papp

I pappersinsamlingen kan man lägga allt rent returpapper, dvs. nästan allt papper som kommer per post, samt vitt kontorspapper. Plastat, smutsigt eller vått papper hör inte hemma i behållare för returpapper. Papp och kartong kan föras till separat insamling.

Farligt avfall

Som farligt avfall betraktas avfall som på grund av sin kemiska eller någon annan egenskap kan orsaka särskild skada eller risk för hälsan eller miljön. 

Hur förvaras och destrueras farligt avfall?

  • Farligt avfall får inte under några omständigheter blandas med vanligt avfall, hällas ut i avloppet eller brännas. Farligt avfall ska samlas in och förvaras som sina egna fraktioner, tydligt uppmärkt och separat från annat avfall. 
  • Förvara farligt avfall i sina originalförpackningar eller märk tydligt upp innehållet. Förvaringsutrymmet ska vara låsbart och skyddat mot regnvatten. 
  • Flytande farliga ämnen ska ha en skyddsbassäng under sig, för att de farliga ämnena inte ska kunna tränga ner i marken eller vattendragen. 
  • Vid insamlingsstationerna för farligt avfall ska det finnas klara anvisningar om hur de ska användas. Dessa ska vara placerade så att alla användare kan se dem.
  • Farliga ämnen får lagras i högst 12 månader. Farliga ämnen måste bokföras och av bokföringen ska framgå vilka mängder farliga ämnen som hanterats och förvarats, var de är placerade, vart de ska fraktas samt vilka sophanterare man anlitat och datum.
  • Farligt avfall överlåts för transport och vidare befordran till en anläggning som fått tillstånd att behandla farligt avfall eller till en företagare som fått tillstånd att ta emot farligt avfall. 
  • Avsändaren av farligt avfall är ansvarig för att avfallet är förpackat och uppmärkt i enlighet med föreskrifterna.

Du kan höra dig för hos avfallshanteringsföretagen om olika insamlingssystem för farligt avfall som lämpar sig för hamnar.

De vanligaste formerna av farligt avfall som uppkommer i hamnarna och principerna för den fortsatta behandlingen av dem:


Batterier

Använda båtbatterier förs till ställen där farligt avfall samlas in eller till affärer där de saluförs.

Båtbatterier som tagits ur bruk förs till insamlingen i upprätt läge, med höljena intäkta och korkarna på plats. Var försiktig när du hanterar batterier: se till att batterivätskan inte kan rinna ut. Syran i batterivätskan är mycket frätande. 

Batterier måste förvaras så att batterivattnet inte fryser och spränger höljet. Om insamlingsstationen finns utomhus måste den tömmas före vintern. 

Batterierna ska förvaras på ett underlag med tät botten, gärna i en syrabeständig bassäng, för att eventuella vätskeläckage inte ska kunna förorena marken och grundvattnet.

Småbatterier och laddningsbara batterier

Småbatterier och laddningsbara batterier hör hemma bland insamlingen av farligt avfall. De kan också returneras till affärer som saluför dem.

Tejpa för polerna på i synnerhet litiumbatterier av olika slag innan du för dem till insamlingen. På så sätt undviker du eldsvådor.

Oljehaltigt avfall

Insamlingen av spillolja måste ordnas så att oljan inte under några omständigheter har möjlighet att rinna ut i marken eller i vattendrag. 

Uppsamlingskärlet (som t.ex. kan vara en stor tunna) ska placeras så att den är skyddad mot regn, i ett låst utrymme och i en skyddsbassäng som hindrar det oljehaltiga avfallet från att rinna ut i miljön. 

Man bör se till att insamlingskärlen är i skick och även skyddsbassängen måste vid behov tömmas. Andra vätskor såsom lösningsmedel eller kylarvätskor får inte blandas med spilloljan, eftersom det är svårt att ta tillvara ett uppblandat oljeavfall och detta gör att behandlingsavgifterna blir högre. 

För oljefilter och andra fasta, oljehaltiga avfall måste en separat insamling ordnas. Som insamlingskärl duger t.ex. en stor dunk vars överdel har skurits upp. Trassel, trasor och pappershanddukar med bara en aning olja på kan sättas i kärlet för blandavfall.

Oljeseparationsbrunnar måste inspekteras minst två gånger per år och tömmas vid behov, dock minst en gång per år. Olje-lösningsmedelsskiktet som bildats på brunnsytan samt tydligt oljehaltigt bottenslam utgör också farligt avfall.

Man måste föra bok över tömningarna av separationsbrunnen, och där ska framgå datum för inspektionerna och de observationer som gjorts, vilket underhåll som har utförts, vem som skött tömningen, avfallsvolymen och den tömningsplats som uppgetts.

Slagvatten

Inga oljiga vätskor eller vatten får släppas ut i vattendragen. Slagvattnet innehåller ofta inslag av olika skadliga ämnen, såsom kylvatten från motorn, bränsle och olika oljor och detta är farligt avfall som ska samlas in separat.

Sugtömning av slagvatten kan kopplas till många sugtömningssystem för septiktankar. Om sugtömningssystem saknas kan slagvattnet samlas in exempelvis med hjälp av en oljeabsorberingsmatta som förstörs som farligt avfall.

Gamla nödraketer och handbloss

Nödraketer och fyrverkeripjäser som inte använts förs i första hand till ställen där de saluförs. De kan också lämnas in till polisen. 

Lösningsmedelsavfall

Lösningsmedelsavfall samlas in separat och får inte blandas ihop i samma kärl som spillolja. Olika lösningsmedel får inte heller blandas med varandra och de får inte hällas i avloppet, eftersom lösningsmedel som förångas (terpentin, thinner, aceton) kan utgöra en explosionsrisk i avloppet.

Lösningsmedel får inte förstöras genom avdunstning. Trassel med lösningsmedel eller fernissa kan självantändas så de får inte sättas med blandavfallet utan ska samlas in i ett brandsäkert metallkärl.

Målnings- och lackeringsavfall

Lack och målarfärger, särskilt sådana som innehåller tungmetaller, utgör farligt avfall, och burkar och aerosoler som innehåller färg ska därför föras till en insamling av farligt avfall. 

Endast helt intorkade färgrester som inte innehåller tungmetaller får föras till avstjälpningsplatsen. Tomma och torra färgburkar och aerosoler som tömts på tryck kan sättas i metallinsamlingen.

Färgslipdamm

För färgborttagning rekommenderas att man använder en slipmaskin försedd med dammpåse. Om omgivningen kring båten skyddas med presenningar kan man åtminstone samla in en del av det färgspill som lossnar och behandla det som farligt avfall.

Träskyddsmedel och impregnering

Impregnerat, rötskyddsbehandlat eller målat trä får inte användas som ved (eftersom det frigörs gifter i luften när det brinner), utan det förs till en insamling av farligt avfall, en avfallsstation eller byggvaruaffärernas insamlingar.

Annat farligt avfall                   

Annat farligt avfall är t.ex. ohärdat lim, harts, latex, plastmjukgörare samt polyuretan- och silikonavfall.

Avfall som innehåller kvicksilver, såsom lysrör, ska förvaras hela så att inte skadliga ämnen får möjlighet att komma ut i naturen. De skall föras till en insamling för farligt avfall.

Utgångna mediciner återlämnas till ett apotek.