Bloggen Sälles Loggbok

I Håll Skärgården Ren rf:s blogg diskuteras vatten- och miljöskydd, arbetet mot nedskräpning, båtliv och vattenaktiviteter.
13.09.2018 16:01

Minskat matsvinn hjälper också vattendragen

Anna von Zweygbergk

I Finland slänger vi varje år 400 miljoner kilo ätbar mat i soporna, det är cirka 24 kilo per finländare. Största delen av matsvinnet uppstår i hemmen. När en produkt som är avsedd som mat inte äts går all den energi som använts för att producera den – för odlandet, uppfödningen, transporter, lagringar och förpackningar – till spillo.

Matens produktionskedjor kan, beroende på livsmedlet, vara mycket långa. Det lönar sig alltid att gynna närproducerad mat, men även en slutprodukt som har producerats i närheten kan ha en längre produktionskedja än vad det först verkar, om gödseln eller köttboskapens foder har importerats någonstans långt bortifrån. 
Den mest problematiska delen av matsvinnet, sett till de resurser som gått åt till produktionen, är kött- och mjölkprodukter som blivit skämda, eftersom produktionen av dessa förbrukar relativt sett mest energi och näringsämnen. Samtidigt har dessa produkter en sämre hållbarhet än många andra livsmedel, så svinn uppkommer lätt. Det vad var och en av oss äter – eller lämnar oätet – spelar roll.

Övergödning är fortsättningsvis en av Östersjöns största miljöutmaningar och trots att utvecklingen för att minska näringsutsläppen har gått framåt, är jordbruket alltjämt en viktig faktor när det gäller övergödningen av våra vattendrag. Matproduktionen ger upphov till cirka 30 procent av de utsläpp som övergöder vattendragen. Men likväl behöver vi mat och det ligger inte heller i miljöns intresse att matproduktionen skulle flytta långt bort från hemmaplan. Matproducenterna arbetar på sitt håll för att förbättra situationen, men även konsumenterna kan bidra genom att uppmärksamma vad man äter och genom att minska på matsvinnet.

Matsvinn och bioavfall uppkommer även ombord 

När man är ute med båten finns det många praktiska anledningar till att planera måltiderna i förväg. När man åker iväg måste man själv bära med sig allt man behöver till båten, lyfta det över relingen och få det undanstoppat i olika skrymslen. I båten är utrymmet ofta mycket begränsat, och mat som blivit över måste fraktas tillbaka till land igen. Matlagningsmöjligheterna varierar stort beroende på båtens storlek och utrustningsgrad, men i allmänhet måste kockandet ske med enklare medel än hemma. Beroende på vart och hur långt man åker samt var man planerar att ta i land, kan det lätt gå flera dagar innan man kommer till nästa hamn där man kan fylla på matförråden. 

Redan för att underlätta för sig själv lönar det sig att planera måltiderna. Om man planerar bra och motstår impulsköp får man ett minskat matsvinn och även lägre matkostnader. Förutom genom att ha en välplanerad inköpslista kan man också minska mängden matsvinn och bioavfall genom att förvara maten rätt, genom att ställa sådant som snabbt blir dåligt längst fram i skåpen och genom att trolla fram nya rätter av gårdagens rester. När det gäller grönsaker och frukt lönar det sig att fundera om det är nödvändigt att skala dem. 

Eftersom mer eller mindre bioavfall oundvikligen ändå uppkommer är den rätta platsen för det komposten eller bioavfallskärlet. Bioavfall innehåller mycket vatten, vilket gör det tungt. Att sortera bioavfallet separat från blandavfallet minskar inte bara mängden blandavfall utan förbättrar också dess kvalitet och ger lägre hanteringskostnader.

Också ombord blir blandavfallet avsevärt mindre om man sorterar bioavfallet i en separat påse eller i ett separat kärl. Blandavfallet blir lättare och torrare och därmed lättare att hantera. På många ställen där bioavfall samlas in försöker man kompostera det på ort och ställe. På så sätt kan näringsämnena tillvaratas i form av ny jord. Om det uppkommer sådana mängder bioavfall att man inte kan dra nytta av det lokalt används det som jordförbättring via avfallshanteringen. 

Insamlingen av bioavfall på Skärgårdshavet utvecklas

På mässa Vene 18 Båt som hölls i februari gav Håll Skärgården Ren rf ut en enkät där man frågade om sorteringen av bioavfall ombord samt om attityder och vanor i fråga om ämnet. Bakom enkäten står Håll Skärgården Ren rf:s och Åbo universitets samprojekt SaaRa – Återvinning av näringsämnen vid Skärgårdshavets turistmål. Inom ramen för projektet försöker man minska uppkomsten av matsvinn samt främja sorteringen av bioavfall vid skärgårdens turistmål. Projektet är del av regeringens spetsprogram.

Cirka 90 procent av dem som besvarade enkäten upplevde att de är oroade för vår miljö, vårt klimat och tillståndet i våra vatten, och det är inte att undra på – att vår miljö på många sätt är överbelastad lär inte vara någon nyhet för läsarna av denna tidning heller. Nästan 80 procent upplevde också att man genom sina egna matval kan påverka tillståndet för Finlands vattendrag – och det kan man också. Hälften av dem som svarade berättade att de redan sorterar bioavfall i båten. 

Men den separata insamlingen av bioavfall i båthamnarna är ännu bristfällig och således fås näringsämnena inte tillbaka in i kretsloppet. För att undvika resursslöseri behövs hållbara lösningar för att näringsämnena ska kunna utnyttjas där de behövs. I och med SaaRa-projektet kommer insamling av bioavfall nu att ordnas på Örö, Själö, i Nagu och på Jurmo. 


Visste du att: 
  • Matproduktionen ger upphov till cirka 30 procent av de utsläpp som övergöder vattendragen.
  • I Finland slänger vi varje år 400 miljoner kilo ätbar mat i soporna, det är cirka 24 kilo per finländare.
  • Det ekonomiska värdet på denna matmängd är 450 miljoner euro. 
  • En tredjedel av matsvinnet uppstår i hemmen där cirka hälften mer mat förfars jämfört med t.ex. i butikerna.

Vad kan jag göra?
  • Försök planera måltiderna och undvik impulsköp.
  • Välj vegetarisk mat.
  • Välj närproducerad mat och produkter enligt säsong.
  • Försök utnyttja livsmedlen i sin helhet.
  • Ät karpfiskar.
  • Sortera bioavfall även i båten.


Bekanta dig med projektet SaaRa på webbplatsen http://annospuhtaampaa.fi/pa-svenska/



Artikeln publicerades ursprungligen i Sälle-tidningen på våren 2018.

Tillbaka till rubrikerna | 0 Kommenttia | Kommentoi